Igår (onsdag 18/9) fick Elisabeth Dahlin på Röda Korset och jag tag i varandra igen. Vi kom överens om att träffas så snart som möjligt – vilket visade sig vara några timmar senare! Helt ovetande om det hela blev Pierre Schori en katalysator . Röda Korset med Elisabeth i spetsen är en av de parter som var med i RCE- processen redan inför ansökan. Nedan följer mina noteringar som förhoppningsvis ger en glimt om allt spännande som händer i vår region på textilområdet och som kan kopplas till RCE Västra Götaland.
Röda Korsets hållbarhetsengagemang har i hög grad vatten som utgångspunkt, naturligtvis kombinerat med de sociala aspekterna.
RK en av de 5 största aktörerna i världen som jobbar med vatten. RK har sedan länge sk. vattendelegater och man jobbar med vattenfrågan i krissituationer etc. men har inte tänkt på hur vattenfrågan hanteras t.ex. när det gäller textilproduktion och då inte minst produktion av bomull. Detta är väldigt nytt och väldigt unikt för RK.
Elisabeth är superförvånad att det talas så lite om textilier inom miljöområdet, men nu börjar man prata t.ex. om ”peak cotton”. Hela Aralsjön är i princip tömd på vatten och omnejden är så kontaminerat att inget går att odla där! I Kina är endast 40 % av floderna tjänliga etc.
RK har tagit fram en klädpolicy – vi ska återbruka och återvinna så mycket vi bara kan! RK ser på textilier (alla gåvor) och hanterar dessa utifrån EU:s avfallshierarki (antagen sedan 2011). Enligt denna skall man i första hand minska överskottet, i andra hand återbruka (försäljning i butikerna), i tredje hand återvinna (tillvarata materialet), i fjärde hand energi- återvinna och i sista hand deponera. RK finns på de fyra översta stegen, deponi (alltså gräva ner avfall i jorden) sysslar ingen i Sverige längre med.
För något år sedan slutade RK att skicka kläder som bistånd; en enormt stor förändring. Årligen får man in 4,5 – 5 miljoner kg kläder via de 279 butikerna i Sverige (vilket är fler än antalet HM- butiker eller McDonalds- restauranger) I Västra Götaland finns ca.35 butiker.
Fram tills i år har ungefär hälften (ca.2 miljoner kilo) lämnats till kommunerna avfallsanläggningar, det har kostat organisationen mycket pengar och oftast har kommunens hantering varit att elda upp avfallet. I april tecknade RK avtal med välgörenhetsinsamlingsstiftelsen KICI i Nederländerna www.kici.nl/sw för återvinning av textilierna. Tidigare hade man en deponikostnad på ca.2,5 miljoner medan man hittills i år (från april 2013) istället har inbringat ca 0,5 milj skr. netto dvs. efter att alla omkostnader och transporter är betalda. RK håller på att öppna 15 insamlingsdepåer runt om i landet. Transporterna till Nederländerna sker med blomsterbilar som annars går tomma tillbaka.
Avfallshierarkin antogs av EU 2011 och i Sverige är man just nu på gång att anta ny avfallslagstiftning som är anpassad efter denna. I dagsläget finns inte en enda textilåterbruksanläggning i hela Norden varför Nordiska ministerrådet har gett IVL i uppdrag att utreda områdena plast och textil. De utreder tre frågor; hur göra en form av certifiering för seriösa klädinsamlare, hur kan man hitta former för att återvinna textilier så högt upp i hierarkin som möjligt samt vilka styrmedel kan man tillämpa (jämför t.ex. producentansvar för batterier). Elisabeth sitter med i referensgruppen i de två förstnämnda grupperingarna.
Elisabeth ingår också i ”Nätverket Återbruka Återvinn – NÅÅ som bl.a. har sammanställt en rapport ”Mot en mer hållbar konsumtion”, Vetenskap för profession 20:2012, Högskolan i Borås under prof. Karin M Ekström
Ett samarbete med Kriminalvården inleddes förra året då Tidaholmsanstalten åtog sig uppdraget att klippa trasor av osäljbara textilier. Trasor är en enormt stor förbrukningsvara inte minst inom shipping. Sedan dess har samarbetet bara vuxit och man tillverkar olika produkter av återvunnen textil. På fängelset i Borås hottar unga manliga interner upp möbler och man har bl.a. öppnat en ateljé för att sy om kläder. Tiden på fängelse kan då också bli ett tillfälle att tillägna sig olika hantverk.
Kriminalvården har en miljöansvarig person anställd som är placerad i Göteborg. När kriminalvården (som första myndighet som tar tag i textilt återbruk) nyligen bytte logga fick man upp ögonen för att allt textilt material (inkl. alla kläder för anställda och interner) faktiskt kan återvinnas istället för att som tidigare brännas. Skogomeanstalten på Hisingen driver ett stort tvätteri där de hittills har betalat stora summor för att bli av med alla trasiga textilier. Dessa kan nu istället återvinnas (t.ex. klippas till trasor). Kriminalvårdens skola i Väst, som är något av en föregångare, har dessutom skapat en miljöutbildning för interner.
Nu jobbar vi på att personer som ska avtjäna ett straff har möjlighet att kan få göra det som t.ex. depå-värd i insamlingsdepåerna, arbeta med logistik, hjälpa till på lagret mm. och då ingå i övrig personal på arbetsplatsen.
Ett annat projekt där RK är involverat är ”Life of a dress”. Det är ett forskningsprojekt på Textilhögskolan i Borås där man studerar kläders livscykel i tre olika länder; Moçambique + Mexiko + Sverige.
Studie Re-design är ett stort EU-textil- projekt i Västra Götaland som kom till på initiativ av Birgitta Nilsson. Syftet är att låta etablerade designers göra prototyper av återbrukade saker så att upprepad tillverkning kan leda till nya jobb. Det kan handla om att ta tillvara industrispill (textil). En industridesigner Barbro Person leder arbetet. Första året anställdes fem designers (på deltid). Detta ledde till väldigt fina, men kanske inte så lättsålda saker. År två (2013) fick RK en förfrågan om att vara med i ett större samarbete. Det måste vara saker som andra ska kunna producera, går lätt att sälja samt att man kan hitta folk som kan göra jobbet. Frågan om var och hur produkterna skulle säljas kom till RK och under sommaren 2013 har de anställt 12 personer i projektet (marknadsförare, logistiker, (design, beskära, paketeras etc.)) Tio designers skall nu sätta sig och göra artiklar som kan sedan ska produceras inom Röda Korsets stora sömnadsverksamhet. Även Borås kommun är med i projektet.
Idéer och visioner finns på TV- program mm. mm.
Innan vi skiljdes åt kom vi överens om att ha en RCE- nätverksträff tisdagen den 19 november i Borås på temat Textil. Även om du/ni inte alls är inriktade på textil, så vågar jag lova att detta kommer att bli en mycket inspirerande och kreativ dag som kan leda till oanade idéer och kontakter… Kanske en aktionsforskningsnod?
Elisabeth och RK började samarbeta med mig och Studieförbundet Vuxenskolan kring ”Textil förädling” på hösten 2010 och under året därpå genomfördes 25 kurser i re- design för röda korsare/cirkelledare. Jag vet en del om vilka enorma motstånd, ifrågasättanden och utmaningar som Elisabeth har haft att hantera för att nu kunna berätta om hur det nu fullkomligen exploderar av utvecklingskraft i alla riktningar…
Fler inspirerande mötet som upptakt på hösten…
Denna uthållighet (trots motstånd och misstro), tillit till processen och öppenhet för tillfälligheter är också något som verkar vara betecknande för Michael Rokvist (Vingaland/Arvidstorp), Christer Andersson (vuxenutbildningen i Strömstad bland mycket annat) liksom för Tobias Bengtsson (bibliotekschef i Lidköping).
…först på biblioteket i Lidköping hos Tobias Bengtsson
Den 22 augusti träffade jag Tobias Bengtsson på biblioteket i Lidköping. Han är en f.d. kollega på SV Västra Götaland och vid en personaldag i Skaraborg tog vi tillfället i akt att besöka honom och biblioteket. Detta bibliotek invigdes i våras och har människors behov av kunskap och utbyte som utgångspunkt för sin verksamhet. Detta är alltså inte i första hand en plats för böcker! Tobias berättade om resan från ett gammalt traditionellt bibliotek till detta nya – en resa som verkligen slingrat sig via långt framskridna planer på ett kulturhus, folkligt motstånd, förändrade yrkesidentiteter etc. När jag hörde Tobias berätta såg jag igen denna delikata balansakt mellan att vara uthållig och hålla fast vid grundidén och att vara lyhörd, kreativ och fånga uppenbarade möjligheter i flykten.
Vi kom överens om att ha en RCE- träff/workshop på biblioteket i Lidköping, gärna ihop med Vänermuseet och/eller andra aktörer. Även Vänermuseet (något av ett syskon till biblioteket) erbjuder fantastiska möjligheter vilket vi fick erfara vid RCE- träffen i mars!
Vi återkommer med tidpunkt och tema i Lidköping – kanske blir det ”face the future”…
…sedan med Christer Andersson som ciceron…
Veckan därpå, 28/8 hade jag förmånen att få spendera en hel eftermiddag med Christer Andersson som guidade mig i och kring Tanumshede och Grebbestad – en hel värld av resurser och möjligheter, men också utmaningar. Christer är en utpräglad nätverkare och uthållighet är bara förnamnet för hans engagemang. Det blev en guidning i både tid och rum, från forntid till framtid. Här finns Falkeröd – ett naturområde med en lång rad olika biotoper beläget mellan ett gravfält och samhällsbebyggelsen. Här finns idéer om att tillämpa hållbara brukarmetoder, andra ekonomiska modeller och sociala former för driften. Området nyttjas redan idag av ortsbefolkningen, men det skulle kunna utveckas mycket mer och även bli en tillgång t.ex. för de gäster som i dag oftast återfinns på bryggan – ett stenkast från Falkeröd – där hållbarhet och lärande för hållbar utveckling står i centrum. Detta naturområde med omgivande faciliteter skulle även kunna bli en intressant aktionsforskningsnod (eller varför inte kalla det ”bildningsensemble”) i RCE.
I de västliga delarna av Norra Bohuslän har en del företag, inte minst inom IT- sektorn svårt att få tag i arbetskraft eftersom det är så svårt att få tag i bostäder till rimliga priser. Här finns en del spännande och kreativa idéer kring hur man kan involvera ungdomar på orten.
Christer är engagerad i kompetensförsörjningsfrågor på flera sätt, inte minst genom det nordiska projektet SkanKomp. När vi träffades resonerade vi kring hur man skulle kunna skifta fokus från att enbart agera utifrån behov som finns just nu (och som har uppkommit bakåt i tiden) till att ta utgångspunkt i hållbara och önskvärda framtider.
I Tanumshede besökte vi fritidsgården och en massa ungdomar som höll på med allehanda aktiviteter. I fritidsgården finns ateljé, dansstudio, skaterum, scen, musikstudio mm. Vi tog också svängen förbi idrottsanläggingen (med läktare och tävlingsstandard!), företagshotell mm. – ett samhälle med många resurser koncentrerat på liten yta. Vilka blir konsekvenserna av att det nu byggs ett stort shoppingcenter utanför samhället? Det är spännande att betrakta det som redan är manifesterat och samtidigt försöka att se hur det passar in i hållbara sammanhang.
Det är inte osannolikt att vi kommer att ha en RCE- nätverksträff i Tanumshede eller kanske på Falkeröd .
…och hos Michael Rokvist på Arvidstop, Trollhättan…
Augusti månad avslutades med ett besök på Arvidstorp och Michael Rokvists verksamhet Vingaland som bygger på permakulturprinciper. Denna plats är väl värd ett besök för att se de prunkande odlingarna både i och utanför växthusen och inte minst att träffa de som jobbar där. Här sker även förädling av grödorna och när jag besökte dem hade de oräkneliga olika inläggningar, chutneys, pickles etc. vid sidan av alla nyskördade grönsaker. Michael har lång och gedigen erfarenhet av både odling och att skapa verksamhet tillsammans med långtidsarbetslösa/långtidssjukskrivna personer. Vingaland är en av de aktörer som har varit med från början och är mycket engagerad i RCEVG.
Alla dessa möten påminner om vikten av att vi återkommande genomför sk. Learning for Change workshops – L4C, vilket vi också finns beskrivet i vår ansökan. L4C handlar om att på ett kreativt och strukturerat sätt ta tillvara erfarenheter och insikter och gör dem tillgängliga även för andra aktörer och andra sammanhang. Ett syfte med dessa workshops är att speeda upp den takt med vilken vi lär oss transformera samhället i hållbar riktning – vi behöver inte uppfinna hjulet gång på gång.
RCE Västra Götaland – en rhizomatisk process…
En grundläggande princip för vårt RCE är att dess struktur är rhizomatisk. Rhizom är en biologisk term som betecknar en jordstam – något som kan växa i alla riktningar okontrollerat och icke- linjärt (jfr. kvickrot, vitsippa eller potatis). Detta växtsätt används också som filosofisk term (Deleuze och Guattari) för att beskriva organisering; icke- hierarkisk, skapande av nya länkar/bindningar, utan början eller slut, experimentell, framväxt av helhet som är större än summa av delarna…
RCE VG utgörs av alla de aktörer/parter som vill vara med och bidra till framväxten av ett hållbart Västra Götaland där vi minskar resursanvändningen samtidigt som vi ökar den sociala välfärden – RCE VG blir en framväxande helhet som är större än summan av de ingående delarna.
Berättelserna från de tre besöken ovan är alla goda illustrationer av rhizomatiska processer som växer och utvecklas där (och när) det finns lust, drivkraft och utrymme.
En stor utmaning i detta är att synliggöra det som händer – något som jag tror gäller för oss alla som på olika sätt är engagerade i RCE VG. I synnerhet är det lätt att glömma bort att kommunicera det som händer eller inte händer under resans gång; utbyten av tankar och idéer, svårigheter som man stöter på, små försöksverksamheter osv.
En annan utmaning är att tänka på/se kopplingar till RCE VG. RCE VG är inget ramverk, projekt eller organisation som äger eller definierar vad som sker/skall ske – ett viktigt syfte är att just synliggöra och möjliggöra gränsöverskridande synergier och idéer.
Så, avslutningsvis vill jag uppmana oss alla att skriva på RCE- bloggen så ofta vi bara kan!
Under oktober kommer jag att kontakta och försöka besöka alla som är RCE- parter samt er som är nyfikna och kanske har lust att komma med i nätverket. Ni kan också gärna ringa eller maila mig på miriam.sannum@sv.se eller 0708-55 30 32 om ni redan nu har förslag på lämpligt tillfälle och/eller om ni vill ta initiativ till en nätverksträff.
Keep on rockin!
:-)Miriam
Regional Center of Expertise (RCE) Västra Götaland 