Dals-Ed 19/4 2012

19 april; RCE – Västra Götaland en föregångsregion för Hållbar Utv.!!!

Så här stod det i inbjudan:

Vi står inför stora utmaningar ekonomiskt, socialt och ekologiskt. Runt om i Västra Götaland görs redan mycket för att en hållbar utveckling. Och med små insatser kan vi ut ännu större effekt av våra ansträngningar. Ett sätt är att göra hela Västra Götaland till ett kallatRegional Centre of Expertise(RCE).

FN har förklarat åren 20052014 till ettårtionde av utbildning för hållbar utveckling”. För att ge ytterligare tyngd åt detta har man tagit initiativ tillRegional Centre of Expertiserunt om i världen. Hittills har närmare 100 RCE etablerats, varav ett i Sverige, Region Skåne. Nu är det vår tur.

Ett RCE vilar på fyra hörnstenar; ledarskap, samverkan (mellan alla nivåer av formell, icke- formell och informell utbildning), forskning och utveckling samt transformativt lärande som bidrar till uppfyllande av regionens ambitioner om hållbar livsstil.

Syftet med ett RCE i Västra Götaland är

Att skapa mötesarenor för utbyte och lärande över alla gränser för

öka takten i transformationen till ett hållbart Västra Götaland genom

¤ att samla och lära av varandras erfarenheter för att höja utgångspunkten för nya initiativ

¤ att bilda större och starkare nätverk för att skapa synergier och överbrygga strukturella hinder

¤ att identifiera, lyfta fram och utveckla en mångfald av kompetenser som behövs i en hållbar framtid

¤ att skapa större samstämmighet med regionala visioner

¤ att utveckla ett forskande förhållningssätt även i informella och icke- formella lärmiljöer

¤ att skapa en fruktsam dynamik mellan stad och land, teori och praktik, inifrån och utifrån.

Målgrupp

Alla inom Västra Götaland som vill verka för en starkt hållbar utveckling och vill lära tillsammans med andra. Det kan vara projekt, företag, offentlig verksamhet, skolor och universitet, föreningar, nätverk etcetera. Att bli en del av ett Västra Götaland RCE innebär att man medverkar i olika workshops, processer, kurser och happenings.

Vi står bakom inbjudan

Initiativet till att bilda ett RCE i Västra Götaland har vuxit fram ur ett samarbete mellan Akademin för Hållbar Utveckling (AkHUt), Högskolan Väst, Studieförbundet Vuxenskolan och Stadsjord. Samarbetet har pågått en längre tid inte minst kring årliga sommarseminarier med det övergripande temat Interkulturalitet och Hållbarhet.  Denna typ av mötesarenor, då aktörer med vitt skilda bakgrunder och etniska tillhörigheter möts, visar exempel på hur oerhört mycket nya idéer, synergieffekter, handlingskraft och inspiration som kan frigöras.

Möte om RCE på Gamla Real 20120419

Mötet den 19 april blev till ett tolv timmar långt böljande samtal där samtalsbärare kom och gick. En röd tråd i samtalet (förutom att det handlade om RCE) blev att det i hög grad kom att handla om företeelser, områden, människor etc. som i rådande sammanhang betraktas som perifera och marginella. Bortom allfarvägen, bortom strålkastarljuset och tidningsrubrikerna…

Samtalet handlade om landsbygden utanför storstadens blickfång, om glömda markytor i staden, om textilier och andra material som vi vänt ryggen, om människor som blivit utmattningsdeprimerade, långtidsarbetslösa eller kriminella, om bin och biodling som en ofta ouppmärksammad nyckelresurs, precis som vatten i alla dess former är något vi lätt tar för givet. Samtalet handlade också om hur vi låter oss marginaliseras och formas av stora starka, likriktade och likriktande strukturer på bekostnad av en mångfald av vardagsnära men komplexa nätverk. Vi talade också om hur dessa vardagsnära nätverk med fördel ingår i nätverk med andra högst lokala nätverk världen…

Nedan följer ett försök till sammanställning och sammanfattning av samtalet. Det som är skrivet i kursiv stil är författat i efterhand och avser att ge en kortfattad, men sammanhängande summering. Därefter följer anteckningar/kommentarer (icke- kursivt) från mötet. De rubriker som anges i fet stil är frågor som vi behöver besvara i den ansökan som skall skickas in till UNU (FN:s universitet) senast 4 juni. Alla som var med på mötet har i efterhand fått möjlighet att korrigera och komplettera.

Förhoppningen är att vi skall få en så tät berättelse om VGR som möjligt, med röster som är överens och som går isär. Ett flöde av röster som påverkar och blir påverkade av varandra.

 

Vad karaktäriserar denna region?

Regionen karaktäriseras av stor variationsrikedom. Här finns hav, havskust, en av Europas största insjöar med en omfattande skärgård samt enormt många mindre sjöar och vattendrag. Vattenrikedomen är ett utpräglat karaktärsdrag för regionen. Här finns slättland och vildmarksområden, storstäder och verklig glesbygd. Regionen är alltjämt präglad av tillverkningsindustri bl.a. av bilar. Den långa industritraditionen innebär att stora delar av regionen är mer eller mindra präglad av sk. bruksmentalitet. Det talas mycket om behov av entreprenörskap och i såväl skolor som andra sammanhang försöker man utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt. På sina ställen försöker man också kombinera detta med omställning till hållbar utveckling.

Alla på mötet var rörande överens om att det för närvarande råder alltför stark fokusering på staden som utgångspunkt för hållbarhetsarbetet. Urbaniseringskurvan extrapoleras in i framtiden utan vidare problematisering.  I samtalet lyftes perspektiv av ömsesidigt beroende och alternativa scenarior som bör tas i beaktande i det strategiska hållbarhetsarbetet; vi vet inte hur en hållbar utveckling ser ut. Vi vet att vi är beroende av landsbygd och primärproduktion, av rent vatten, av pollinerare…

Regionen består av 49 förhållandevis autonoma kommuner. Dessa representerar några av landets minsta till landets största kommuner. Vissa kommuner är överbelastade av turismströmmar, medan andra är mer eller mindre oexploaterade. Storstadsregionerna växer medan små och många medelstora kommuner minskar i befolkningsmängd. Regionen präglas av stor föreningstäthet och här är proportionerna snarast de omvända; ju mindre kommun, desto större föreningstäthet (?). Dvs. den sociala ekonomin är utbredd och omfattar en mångfald av verksamheter. Samtidigt finns är en stor utvecklingspotential.

Regionen utmärks också av att vara mycket välorganiserad och välstrukturerad. Detta är på gott och ont. Traditionen av professionell organisering är en del av bruksmentaliteten och det upplevs inte sällan som motigt att vara entreprenöriell såväl inom som utanför befintliga strukturer.

Det finns en stark folkrörelsetradition som bygger på underifrån- och inifrånkraft. Folkbildningen ses som en mycket viktig samhällskraft av de flesta institutioner och finansieras till stor del också av dessa.

Befolkningen i regionen är i högsta grad rörlig. Många företar årligen semesterresor till andra sidan av jordklotet. Samtidigt satsas stort på att göra regionen till ett turismmål för utländska gäster.

 

Biotoprikedom, hav, innanhav småsjöar, stora skogsområden

Vad vi har i regionen saltvatten, älvvatten, fjäll hav slätter – vi har allt! Stillhet, tystnad

Insjöfiske och havsfiske som strålar samman

Extrem obalans i distribution av befolkning; utarmning av landsbygden – lika glest som de vildaste av Europeiska vildmarker med dess för- och nackdelar.

Satsningar på stora/större städer

Bilindustriregion, tre flygplatser (+ en militär),

Olikheter; tunga industristäder, fd. fiskelägen, turismorter

I internationell jämförelse – stark offentlig sektor 49 kommuner med stark starkt föreningsliv.

Regionen är mycket föreningstät

Nätverksstuktur krockar ibland med organisationsstruktur – mekanismer.

Sektorsfrågor energi jord skog företagande etc. det finns inga arenor där man kommer samman några få kommuner för att formulera gemensam strategi. Det är nästan alltid VGR eller lst som bjuder in . Då kommer 49 eller möjligen Dalsland eller Fyrbodal för att diskutera strategiska frågor. Vi följer, accepterar och anpassar oss till de strukturer som man har byggt upp nationellt och regionalt.

Samtidigt förväntas det att det skall hända saker i Dalsland fast det inte finns några arenor där. Man får alltid spela på bortaplan. Vi vårdar inte närområdets arenor. Vi accepterar att åka till Göteborg eller Stockholm. De finns så lite nyttiga nätverk i vardagen.

T.ex. miljöstrateger behöver träffa andra lokal parter.

Extremt mobila, präglar miljöprestanda – vi väljer bort våra hem och hembygder och egna kvarter

2004: Av 9 milj. var 35 000 svenskar i Sydostasien jfr Schweiz med 8 milj. Varav 5000 befann sig på långdistansresa (dvs. hela världen); där är man rotad i sin hembygd.

Till vissa områden kommer stora turismströmmar med tillhörande belastningsproblem, medan andra delar är mer eller mindre helt oupptäckta som turismområden. Många öar är inte dimensionerat för sommarbelastning. I vissa kustområden är det mer än 50 % tycker att det är för mycket turister och som säger ”nej – nu räcker det”, men det kommer fler iallafall! Kan vi inte kanalisera detta – det finns så många fler platser.

Huvudsakliga utmaningar?

Här presenteras fem fokusområden som utkristalliserade sig. Indelningen och rubriceringen kan förstås göras på många andra sätt – detta är ett förslag

* Stad – land (inkl. odling, djurhållning och regionintern upplevelseturism)

* Hantverk (inkl. textil förädling)

* Vatten (som förenande och symbolbärande element)

* Social innovation (strukturer och flöden)

* Kultur – interkulturalitet och global kommunikation

Dessa fem fokusområden griper in i varandra på många olika sätt…

 

* Stad – land

Självbärande region, framförallt med avseende på mat, energi och vatten.

Skalfrågor – kan inte förlita oss på stora internationella koncerner och icke hållbara system

Även förstärka kopplingen kustland – inland.

Landsbygdsperspektiv

Frustration över att det slumrar en enorm potential på landsbygden. Vi anar inte vad klimatförändringarna kan ställa till med. Vilka befolkningsströmmar kommer? Vi har ingen aning om vad Västra Götalands areal kommer att behöva användas till! Vi är så fångade i nuet. Vi tänker i oerhört snäva ramar. Varför lägger vi inte ihop ett och ett. Vi har en kunskap om vart vi är på väg. Nuläge och börläge. Vilka är de rimliga stegen på vägen.

Dalsland och andra icke- urbana miljöer kommer att behöva användas på helt andra sätt – hur förbereda för det? Istället för att känna sig som en looser känna en form av stolthet över förvaltarskap och kunskap. Tids nog kommer även andra att inse detta. Framtiden kommer nog att bli tuff på många sätt, men genom ett klokt agerande finns en enorm potential. Dalslandkommunerna jobbar bl.a. med kommunernas upphandling. Nyligen gjordes en livsmedelsupphandling med ökad andel av lokalproducerat. Kollade då vad det finns för lokala odlare som kan leverera grönsaker mm. Förvånad över att det är så få som kan leverera. Det verkar vara så storskaliga system. I Dalsland är det endast småjordbruk och det finns nästan ingen som kan leverera – kommunerna köper gärna! Har inte nått den kritiska massan.

Det finns en potential för glesbygden, men det gör sig inte självt.

Hur seriöst diskuterar man utvecklingen av BÅDE Göteborg och landsbygden?! Helhetsbilden och växelverkan. Den hållbara staden är en gångbar rubrik, men tänker man verkligen hela omlandet. Potentialen finns ju där och för eller senare kommer verkligheten ikapp vilket kommer att innebär att glesbygd och landsbygd blir nödvändig.

Samma problem i Gbg som i Ed när det gäller bostadskvarter som blodlösa och torftiga. Där är det spännande att hitta referenspunkter i Europa där orter har ett starkare uttryck och den djupare kulturen. 2011 har vi ägnat tid åt en studie åt tre stadsdelat i på Hisingen. Vår finaste matkultur är Ali Babas falafel på Backaplan. Han gör en jättegod falafel och han vill gärna ha en bondböna från Hisingen i sin falafel. De glömda segmenten av matkultur t.ex. pizza Vi utgår från att de inte är intresserade. De kanske inte ser att det finns en efterfrågan, men de är visst intresserade om det finns ett lokalt utbud. Kul att vända på det hela dvs. inte börja hos Mannerström.

Vore kul att vara kaxig och kunna säga t.ex. att Trollhättan har det absolut mest exklusiva lokalproducerade utbudet av kryddor bland sina restauranger…

”Trädgårdsstaden Ed” (stadsplaner från 20- talet)

Odling, växter och mat är fantastiska platser för samtal kring hållbarhet – det funkar himla bra!

Grisar och odlingar både mål och medel för att kommunicera.

När jag sitter i Gbg hör jag bara om storstadstillväxt och urbanisering; alla ska bo i Gbg och en handfull regionala centra.

I praktiken livnär sig staden av landsbygden redan nu. Staden har väl ingen egen försörjning.

Det som stadsbon inser (när man deltar i odlingsprojekt) är att man ärar och respekterar fakta och närarealen – måste ha en relation till marken; den fysiska resursbasen.

Grön integration; många ”nysvenskar” kan jord, djur etc. samtidigt ett problem är att det finns ett underskott av folk på landet.

Landsbygdambassad för mobilisering. Frågan är viktig. Börja odla i staden och etablera en marknad för att sedan utlokalisera/expandera till landsbygden.

Hur kan vi få igång ett samarbete landsbygd – stad? Hur tar man emot när strömmen vänder. Konkret alternativ.

Stadsjord; odling och förtätning av mänskliga bosättningar. Märkligt stora ytor i orter är improduktiva, men kan fyllas med nyttiga aktiviteter såsom odling. En yta av16000 m2har nu bökats upp av grisar för att sedan bli odlingsmark. Tusentals människor som är med och odlar. Intresset för marknyttan har varit litet likväl i den stora staden som den lilla där ytorna varken är vackra eller begripliga. Alla känner skönheten i att man tidigare slog dikesrenen som en del i samhällets ämnesomsättning.

Hembygd kan också stå för utveckling; inte armod, antikvarisk eller återgång utan kvalitet med referenser bakåt. Intressant att rigga landsbygdsambassader i staden. Staden är lidande – där saknas metodik och kunskap som finns på landet. Vi odlar i staden för att koppla den lokala jorden, maten och djuren till landsbygdsutvecklig – dvs. se staden som motor. Här finns pengar och mycket av problemformuleringsinitiativ. Våra hushållningssällskap mm måste fundera över hur man använder stadens motorer – i stadsjord finns en dimension av landsbygdsutveckling.

Certifieringsmodeller kopplat till matproduktion (fiske och skaldjur)

Grönt entreprenörskap. I Gbg finns ca. 40 odlarföreningar som odlar på kommunal mark. T.ex. byta ut till Aroniabuskar på Kvibergs kyrkogård skulle lätt skapa en omsättning på 10 miljoner (saft och gelé).

I andra länder blir livsmedelsproducenter t.ex. mejeristen o. dyl. en hjälte.

Kretsloppet gäller.

Permakultur/naturenlig odling. Anlägga odlingar i staden.

I permakultur sätter man inte konkurrerande plantor bredvid varandra – det tar alldeles för mycket energi!

Intresserad av att förändra vårt sätt att framställa matvaror. Jordbruket en destruktiv kraft eftersom vi odlar på fel sätt

Biodling – stora framsteg både praktiskt och vetenskapligt. (VG är Sveriges mest framstående biodlarregion)

Allt som växer är vi intresserade av. Hållbarheten är ju ett av våra stora problem.

Biodling – en av de få fritidsintressen som kan ge ett litet plus. Kommer en del yngre + en hel del tjejer. (över 30 % kvinnor)

* Hantverk

Vi talade om hur snabbt vi tappar kunskap och kompetens som ofta är förknippad med hantverk i olika former. Detta kunnande är viktigt att vidmakthålla; dels för förståelsen bakåt i tiden, men också utifrån den ödmjuka insikten att vi inte vet vilka kompetenser som vi kommer att behöva i framtiden. Ju större rikedom och mångfald av färdigheter, desto större beredskap och motståndskraft mot oförutsedda händelseutvecklingar. Hantverk står också för det unika, det exklusiva. Efter tider av närmast ohämmad konsumtion finns en spirande längtan efter kvalitet och inneboende historier. Hur kan vi ”rädda” kunnande och möta upp mot ett växande behov?

Vi har tappat en massa saker/kunskap gamla hantverk. Behöver finnas kvar.

Har tappat två generationer i hantverket.

Det unika: framtidsforskarna säger att ett ord måste vi lära oss: unikitet. Idag finns inget unikt.

Ett hantverk blir unikt – det blir aldrig samma två gånger.

Textil historia i regionen

Berg på miljoner ton kläder som inte kan säljas. När man ser hur mycket kläder det är inser man miljöpåverkan. Man tar jordbruksmark för att tillverka saker som ingen vill ha. Vårt akuta problem; någon har skänkt gåvor för välgörenhet som vi får betala för på tippen för att bränna upp gåvorna. Hur mycket vatten har gått åt till överproduktionen av kläder och andra textila produkter? Vi vill på bästa sätt ta vara på överskottet till något klokt så gott det går.

Vi håller på och skissar på ”syfestival” i Borås i september. RK har en monter där och vill sticka ut (3 dagar) Skall sy endast av återbruk; workshops och föreläsningar – ser det som kunskapsöverföring. Det går att göra grejor av sopor. Väva in om RCE och vatten i det sammanhanget.

* Vatten

Att vatten skulle kunna vara ett centralt tema för vårt RCE växte fram under samtalets gång. Vattnet är framträdande och karaktäriserande på olika sätt runt om i regionen. Vattnet är en faktor som lockar turister och boende (höga huspriser). På vissa ställen är det en bristvara som dricksvatten och bevattningsresurs. På andra ställen finns en översvämningsproblemantik, inte minst på lång sikt. Vatten är livsmiljö och för fisk och andra organismer. Vatten flödar över administrativa gränser och rör sig i globala kretslopp – det förenar människor geografiskt och över tid. Därmed har det också ett starkt symbolbärande värde och det är kanske det element som är mest frekvent i konstnärliga uttryck. Vattnet är en av de få fält som fortfarande rymmer levande myter eftersom det mesta under vattenytan är dolt för oss. Hur kan vi lyfta fram vatten ur alla dess perspektiv och låta det ”väta igenom” olika projekt och aktiviteter i RCE?

Vatten – inget växer utan vatten.

Titta på vatten utifrån alla perspektiv – allt kan knytas till vatten.

Vatten har stort symbolvärde. Tar hela tiden nya vägar – stoppar aldrig. Det lever så som vi strävar efter att leva.

Flöden (mellan strukturer). Nätverk

Lao Tse – du badar i dina förfäders vatten

Vänern försörjer alla kommuner nedanför Vänern. Vi tar för givet och slösar.

Insjöfiske som inte utnyttjas, mindre sjöar utnyttjas inte.

Mycket fisk går till fiskfoder.

Land, samhälle, hav, och sjöar (fd. program vid Högskolan Väst). Finns en hel del upparbetad kompetens på högskolan.

Uganda – berättelsen om vattnets historia. Vad skulle vattnet ha berättat? Dansare och mimare

Ett helt annat förhållande till vatten än förr. Idag skiljer vattnet – förr förenade vatten.

Djuphålor, gammelgädda – arena för levande myter

Falkerö  – återskapa ett tjärn tillsammans med ett gäng entusiaster + ett antal tillflöden.

Huspriser nära vatten

Ed – tankar på att exportera vatten

Kille utanför Alingsås grävde en brunn (vägen mot Borås) – nu exporterar han vatten.

Vattnets dag!

Ishavsrelikter

 

* Social innovation

För några år sedan påbörjade man sk. grön integration i regionen. Utgångspunkten är att det saknas arbetskraft på landsbygden samtidigt som det finns ett överskott i staden. I synnerhet bland många ”nysvenskar” finns dessutom hög kompetens när det gäller de gröna näringarna. Till stor del kom vårt samtal att röra sig vad man skulle kunna beskriva som grön integration av samhället i stort dvs. samhällets behov av att återknyta till naturens villkor och öka kompetensen och förståelsen för primärproduktion. Till detta kopplades också hälsoperspektivet; att människor mår bra och bättre av ”grön integration” även på ett personligt plan. Därmed framkom vikten av att enskilda individer kan knyta att till RCE- processen.

Värdet av att knyta an till den lokala naturen kopplades också till det fenomen att vi tycks söka oss allt längre bort för att koppla av.

Vi talade om behovet av att kombinera entusiasm och glädje med former för att lära av varandra och tillvarata kompetenser som finns och utvecklas.

Att lära och utveckla kompetens är centralt för transformation av samhället. Alldeles särskilt intressant blir det när människor som setts som belastning i samhället kan fylla en viktig funktion i omställningsarbetet. Ett sådant exempel är då boende på fängelser återvinner textilier till trasor, mattor etc.

Idag förknippar vi oftast lärande med aktiviteter som sker inom olika utbildningsinstitutioner; från förskola till universitet (formell utbildning). Ibland inkluderas även folkbildningen (icke- formell utbildning). Allför sällan uppmärksammas det lärande som sker i övriga samhället (informellt). Vikten av att överbrygga klyftorna mellan dessa olika lärandeformer poängterades i samtalet. Hur får vi det att flöda i dessa mellanrum (interkulturellt) – vad stoppar? Hur skapar vi ömsedighet och minimerar risker för maktmissbruk? Hur kan vi på bästa sätt stötta varandra att våga bli mer entreprenöriella och ändå leva i ett rimligt livstempo? Hur kan vi länka små komplexa nätverk med större och i vissa fall mer specialiserade nätverk? Hur kan kommuner bli till de demokratiarenor de har potential att vara?  Vilka kompetenser behövs för skapande av hållbar utveckling? Hur får vi balans mellan utbildning, behov och efterfrågan?

För att få en hållbar utveckling behöver vi organisera oss i nya strukturer. Flera vittnade om hur svårt många föreningar har att överleva i sin gamla form. Formella strukturer är ofta alltför stela och motspänstiga för att vara en drivande kraft. Kan detta RCE vara ett experiment och exempel på en annan form av struktur genom att det får växa rhizomatiskt; där intresserade och engagerade aktörer själva utser sig till parter och med en tillit och gemensamt ansvar att sprida vidare – oavsett om det handlar om formella institutioner eller enskilda personer? Hur delar vi på ledarskapet? I en sådan modell är transparensen avgörande dvs. att kommunikationen görs synlig och tillgänglig.

Detta var några av de utmaningar som vi uppdagade i vårt samtal.

Inom primärproduktion finns alltid jobb och det är inte fattigdom och misär

Konsekvenserna av oklok naturresursanvändning ger oss miljöproblem. Det gäller att gå så långt upp i kedjan som möjligt.

Vad kan jag göra för naturen i naturen för att försörja mig? Hur kan jag bidra hemifrån med hållbarhet? Odling? Biodling?

Kanske utveckla något på hemma plan.

Hur mår människor av all stress och utbrändhet. Naturen är det man mår bra av.

Efter erfarenhet av eget utmattningssyndrom började jag kunna rehabilitera andra.

Folk blir friska i rätt miljöer och när man sysslar med rätt saker.

Lyckosam rehabilitering i de miljöerna. Hållbarhetsfrågor hänger ihop med detta.

Allvaret kommer ikapp.

Saker och ting kommer ikapp.

Vi odlar inte mat, vi odlar pengar.

Vår relation till vår hembygd – framtidsstrategi.

Börja med att exemplifiera och ta vara på människors drivkrafter Sedan behöver detta systematiseras så att man vet vad som är bättre och vad som är dåligt. Inte stanna vid den hjärtliga intuitiva glädjen.

Röda Korset har tidigare skickat hjälpsändningar och sk. babypaket till krisdrabbade områden. I landet finns ca. 20 000 personer (ffa äldre damer) inom stick- och sömnadsverksamhet som har gjort dessa babypaket. Kan detta hantverkskunnande omvandlas till att omvandla gamla textilier till nya och fräcka produkter. Tar tid att ställa om hjärnan. Finns fortfarande ett stort berg av överblivet textilt material. Inom shipping används väldigt mycket trasor, idag importeras 50 ton per år. Nu har samarbete inletts med kriminalvården om att de intagna kan klippa trasor. Detta passar som hand i handske då kriminalvården letar med ljus och lykta efter projekt som bidrar till hållbarhet.

Tidaholmsanstalten blir nog störst i Sverige på detta. De kommer också att väva mattor. Fortfarande finns många ton textilier kvar. Dessa kommer förhoppningsvis att kunna skickas till en industri i Holland som bryter ner textilfibrer och kan använda dessa till ny råvara för ny textil eller helt andra material t.ex. bygg- board. En idé är att ev. kunna göra enkla hus av denna board till att bygga enkla hus att skicka till krisdrabbade områden. Detta skulle ge bättre boendemiljö och minska risken för övergrepp på framförallt kvinnor. Det nederländska RK har redan samarbete med denna industri. Nu körs en första provomgång om 14 ton för att se om detta kan vara något att fortsätta med. Textilierna finns på 300 olika ställen i Sverige (second handbutiker).

Samarbete med högskolan i Borås – nätverk för att se på hållbarhet och textilier med olika glasögon.

Det handlar om att bygga nätverk mellan formella, informella och icke- formella lärstrukturer.

Bred utbildningssektor och kopplingarna mellan olika inkl. förskoleverksamheten.

RK, Borås Högskola, VGR, SV, titta på alla utbildningsnivåer från förskolor till Universitet – då blir det så många olika perspektiv.

Transformativt lärande; skogsperspektiv, vattenperspektiv etc. Om underifrånperspektiv om kunskaps utbyte, föreningsliv och studieförbund.

Utbildning för hållbar utveckling – prodemokratiska frågor.

Kompetensutvecklingsfrågor

Försöka skapa balans mellan intresse, behov och efterfrågan för att se hur det stämmer överens.

Interkulturell  – flöden mellan olika strukturer. Vad stoppar upp och vad får det att flöda?

Jobba med entreprenöriellt förhållningssätt.

Ha det gott, där pulsen är behaglig.

Strukturer och makt kan brukas och missbrukas på olika raffinerade sätt.

Underifrånperspektivet – så brett baserat som möjligt.

Underifrån är starkt och smittar!

Ett hållbarhetsdilemma: tid, resurseffektivitet. Fantastiskt att mötas live – effektivt! Lätt att förlora varandra med teknik.

Kommunen som lokal demokratisk arena, där finns en stor outnyttjad potential att diskutera hållbarhetsfrågor. Förvånad att inte fler frågor väcks på den lokala/kommunala arenan.

Ordna möte med kommunen är svårt, men om man utnyttjar andra arrangörers möten – då kommer folk

Hitta eldsjälarna och stötta dem. Detta gäller även i en kommun

Hur behandlar vi entreprenörer och uppfinnare?

Vi har en gemensam bild av att det inte är jämlika förhållanden mellan stad och land i utvecklingsarbetet. Stärka kopplingen mellan stad och land. I VGR görs detta och detta MEN det behövs komplement …

Tycker att det är lite stort geografiskt – långt mellan Mariestad och Strömstad. Har problem i vår organisation. Har en känsla av att det är i rikspolitik – det håller på att ändra sig. All sorts ideell verksamhet håller på att ändras.

Vi slår ihop jättemånga kretsar. Det går åt för många styrelsefunktioner.

Samma dilemma inom biodlarna. Slår ihop föreningar, men då blir det för långt för folk att åka.

Det pågår ett arbete där man jobbar för att försöka skapa regionala föreningskontor där föreningar går ihop och köper tjänster. Nu kommer initiativen från central nivå: Risken är stor att andra driftsbidrag minskas när de centrala förslagen sjösätts. När regeringen sätter till utvecklingspengar till föreningsverksamheter, går de via departement som skickar vidare till organisationer att fördela vidare ut till distrikten. För att ha kontroll riggas och arrangeras fortbildningspaket där man får full kostnadstäckning för att genomföra. Om man kommer med eget förslag får man inte full täckning!

Kommunerna som själva tillsätter en frivilligledare som rekryteras av kommunerna. En tjänsteman som på sikt leder till en död av frivilligverksamheten. När man då stryker den tjänsten så dör allt. Det är det värst man kan göra. På 20 år kan frivilligheten vara borta.

I samband med industrikrisen på 70- talet. Friställda skickades ut i föreningarna. Välkommet att avlasta föreningsverksamheterna när dessa började svälla. Barnen blev prissatta. Ju fler, desto större pengar. Maktspel – man behövde anställa folk. Ofta var det folk som hade jobbat ideellt som fick en anställning som tack för lång och trogen tjänst. Frivilligheten organiseras av kommunerna. På kultur och fritid gick det över till föräldrar + service från kommunerna på detta sätt.

Vi får gå ihop och vi får organisera oss i nya strukturer. Vi måste dela på ledarskapet mera.

Det får växa rhizomatiskt – växer där det finns energi och utrymme. Hur en struktur kan se ut. På 80- 90 talet slutade man rita in gångvägar. Man väntade tills man såg hur folk rörde sig. Strukturer skall var hjälpmedel för att vi skall kunna göra saker var för sig och tillsammans. Finns säkert redan goda erfarenheter på ett antal ställen.

Görande – pröva – experimentera

Vill göra något för att förändra samhället. Sitter på planeringskontoret och kan hjälpa till att styra.

Eftersom vi inte vet vad HU är kanske vi måste se till att omgivningen blir mer transparant och tillåta saker.

Transparens – det växer väldigt fort! Det går inte att hålla saker hemliga längre.

Inga maktojämlikheter i kommunikationen,

* Kultur – interkulturalitet och global kommunikation

I samtalet och presentationerna av oss själva framkom hur viktiga olika konstnärliga uttrycksformer var för ett gott liv. Vi talade också om vikten av att uppmärksamma, synliggöra och uppvärdera kompetenser som har hamnat i skymundan av boklig bildning. Detta mönster kände vi igen såväl lokalt som globalt. Det globala nätet och utbytet är också angeläget eftersom det ger perspektiv på agerandet lokalt.

Drama; verktyg att se på saker på nytt sätt, skapande och diskussion. Drama betyder handling – engagera kroppen så händer något!

Internationella nätverk

Musiker etc.

Mycket musik

Musik gemensamt

Det finns redan en massa kunskap runt om i världen.

Hur kommunicera och sprida kunskaper, uppmuntra till att sätta igång och pröva.

Hitta nya former för lärande – andra röster. Att våga testa, improvisera – också inom högskolans struktur.

Globala perspektiv – textilier som exempel.3000 lvatten för att tillverka en t- shirt 8000 för ett par jeans. Det dör en människa var 12:e min. pga vattenbrist.

 

Nyckelaktörer

Studieförbundet Vuxenskolan

Högskolan Väst

Akademin för Hållbar Utveckling

Stadsjord

Röda Korset

Biodlarna

Musselodlare

Njord – en sammanslutning i norra Bohuslän som jobbar med hållbart fiske

Grebbestad fhsk: marinbiologisk linje. Underifrånperspektiv (VGR ägen fhsk).

Dals- Eds kommun

Dalslands kommunalförbund?

Nordens Ark och Leif Berndtsson

Gerlesborgsskolan,Grebbestads folkhögskolaoch Vitlycke skall starta upp något gemensamt. Personalen från de olika ställena.

Akvarellmuseet

Nääs slöjdseminarium

Gothia Cup: t-shirts (uppmärksamma mängden vatten som går åt)

GMV (Göteborgs Universitet och Chalmers)

Resurser

Föreningar

Folkbildning; kursdagar, studiecirklar mm.

Högskolekursen: Interkulturellt Entreprenörskap för Hållbar Utveckling.

Vilka aktiviteter/samarbeten finns idag?

Studieförbundet Vuxenskolan – Högskolan Väst och Akademin för Hållbar Utveckling kring lärande för Hållbar utveckling

Röda Korset och Kriminalvården Tidaholm: klippa trasor + väva mattor

Röda Korset och Studieförbundet Vuxenskolan: Textil förädling/redesign

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s