Antingen kan du läsa här nedan eller så laddar du hem anteckningarna som ett worddokument här
Anteckningar seminarium 120528
Presentationsrunda:
Viktoria Gedding: läser B- kurs i interkulturell pedagogik i Linköping. Jobbar på GU; Institutionen för socialt arbete.
Anneli Martin: undervisar i bild, media, design mm. här i huset. Håller på med det sista på D- uppsatsen.
Livia Nordström: digitala medier, är intresserad av nätverk och kommunikation.
Anneli Stark: handleder studenter i Linköping i interkulturell pedagogik. Arbetar annars på arbetsmarknadsenheten i Trollhättan.
Jan Theliander: prorektor på HV.
Bi- Ma Andén: har varit med i programmet ”Interkulturellt entreprenörskap för hållbar utveckling”. Har nyligen varit i Indien…
Marie Bengtsson: hamnade här på sommarseminarium för tre år sedan. Jobbar inom åkerinäringen. Intresserad av detta och trivs så bra här. Hoppas kunna bidra.
Liz Petersen Bell: interkulturell entreprenör och pedagog. Håller på med magisterexamen. Har jobbat med sida- finansierade projekt. Med i stiftelsen Hållbara företag och är Emas- konsult. Har varit rektor. Blir så här blandad när man är entreprenör.
Stina- Britt Björk: verksam i SV. Pedagog inom folkbildningsverksamhet. Ska kunna jobba tillsammans kring detta. Har jobbat ihop en del genom året, Intressant där olika världar möts.
Lennart Bernhardsson: jobbar i huset med lite olika saker, men allt relaterar till internet. Nyss hemkommen från Ecuador, Peru och Bolivia – ett besök kring hur internet kan stödja interkulturell dialog.
Michael Roqvist: entreprenör; projekt, odling, rehabilitering och integration.
Jeanette Johansson: undervisar i kemi, intresserar mig för hållbart jordbruk, folkbildning mm.
Åse Eliason Bjurström: RCE har vuxit fram mycket som ett resultat av dessa träffar. Har jobbat med Interkulturellt entreprenörskap för Hållbar Utveckling. Fick 2010 i uppdrag att sätta fart på arbetet med HU på HV. Många av oss träffades i detta nätverk. I samband med detta lade man fast 5 steg relaterat till OECD:s riktlinjer. Vid sommarseminariet året därpå (förra året) testade vi dessa fem steg. Folk från ett stort antal länder deltog. Under seminariet konstaterades att vi behöver skriva fram detta, vilket vi gjorde i en artikel som nu kommer att landseras vid Rio+20. I samband med kontakterna med UNESCO uppstod tankarna om ett RCE Västra Götaland. I höstas började vi snickra och resonera med aktörer. Finns ett starkt intresse hos alla aktörer vi har talat med. FN fastslog 2005 – 2015 till dekaden för HU. Det har gått si och sådär. Finns 100 olika RCE runt om i världen, i Sverige finns ett; Region Skåne (Lunds univ. Malmö högskola, Lunds stad, Malmö stad). Hur kan vi få fram ett RCE där man får fram interkulturella tankar – flöde mellan olika aktörer.
Jan: HV hart hamnat i fokus på många sätt på senare tid. Speciellt två dimensioner; den utbildningspolitik som förs sätter stor press på den här sortens nyare och mindre högskola. Det gäller även högskolorna i t.ex. Blekige, Dalarna, Skövde och i viss mån Borås. Det har gjort att vi har hamnat i fokus för rikspolitiker som diskuterar utbildningsfrågor. Intressant! Den andra dimensionen har att göra med SAAB- konkursen. Den har lett till utvecklingpaket för denna delregion. Extra satsningar på HV. Viktigare i sammanhanget är att oavsett nedläggning eller inte så är vi beroende av förändring och kunskapande om hållbar utveckling. I och med detta jobbar vi aktivt i ledningen för att komma ut i samhället. Arbetsintegrerat Lärande fokusera denna utveckling. Kunskap utvecklas också t.ex. hos biodlarna som nämndes tidigare. Detta är inte något för universitet. I juni träffar HV Malmö högskola, intressant att de är med i RCE Skåne. Social innovation är annars i fokus för vårt möte. Intressant är också att det finns en tydlig koppling till regionala högskolors motiv. HV kom till 1990 på initiativ av lokalsamhället. Flera andra är startade av statsmakten, men här med ett tydligt underifrånperspektiv. Vi är stolta och glada för det. Arbetar lokalt och regionalt. Samtidigt ett nationellt uppdrag + internationella samarbeten. Här finns klara och tydliga kopplingar. Inte fokus på nation utan på det lokala och nära och det som finns i andra lokala och regionala sammanhang på den globala arenan. Finns och verkar i det lokala men också rör sig i andra sammanhang. Via internet eller andra medier. Ser fram emot att höra mera om dessa diskussioner och hoppas verkligen att vi får start på ett så här spännande projekt.
Bi- Ma: alla dessa miljökonferenser startade i Sverige 1972 som sedan ledde till Rio . Impulsen ligger här. Sedan läggs den till Stockholm i gen 2002. Göran Persson blir en huvudfigur och tar initiativet till konferensen i Göteborg 2004. Var med på slutet då alla föreläsare samlades i en paneldiskussion.
Sverige leder medvetandet i detta och det kommer att påverka hela världen. Vi skall ta med oss detta. Så råkar just HV vara en spjutspets. Våga ta steg internationellt. Jag känner att det bär mig på den vågen sedan 1972. Vi bör komma ihåg dem som fanns före oss. Det naturliga steget – vilken enorm uppväckare. Gbg 2004 – detta var den bästa konferensen någonsin sa de forskare som var där. Moderator var Stefan Edman. Vi har en historia av att ha brytt oss. Earth Charter dag i Åre. Fånga upp strömmingar i Sverige. Sätta värde på det som har skett innan. Brinner för detta. Jag fokuserar mycket på den inre miljön och på samspelet. Glad att jag har förstått den tråden. Ha med hela den kraften.
Ulf Andersson: GMV. Funderade just på HV. GMV har ett uppdrag från rektor på CTH + GU, 300 forskare som får info varje vecka + samordnare av HU- nätverket av ca 120 lärare som träffas två gånger om året. Jobbat europeiskt och nationellt, men väldigt lite regionalt. Fallstudier – samarbete med HV de två senaste året. Forskarskola ”Miljö och hälsa”, fick 20 milj. från Gu 8 från GU + 20 milj. från VGR för att jobba regionalt. Jätteintressant med ett regionalt centrum för lärande för HU. 2001 arrangerade vi en EU- konferens i Göteborg. Efter det så var det ett möte i Johannesburg där Göran Persson sa att ”Sverige skall ta ledningen när det gäller lärande för HU”. Gbg tog den bollen och höll konferenser 2004, 2005, 2006, 2007 och 2008 för lärande för hållbar utveckling på olika stadier. Den avslutande konferensen som handlade om livslångt lärande 2008, ledde till Göteborgsrekommendationerna som skickades till Bonn som halvtidsavstämning av dekaden för HU.
Vad hände sedan? Vad är det för nytta med att lägga tid på internationella konferenser? Många av de som var med då har slutat. Finns ingen bärande historia, så nu får vi ta ett nytt tag.
Jag blev yrkesofficer på I15 och slutade där för att bli vikarierande högstadielärare. Som 30- åring studerade jag biologi/ekologi. Ibland åker man bara kana i livet Fick permission för att fira studenten. Rätt vad det var man befäl. Insåg plötsligt at det är inte detta som jag skall göra.
Spännande att vi har de olika strukturerna med oss in i detta där alla strukturer är på hemmaplan och att ingen struktur har förkörsrätt. Att omsätta testa och göra ”Action Competence”, transformativ pedagogik. Inte ett blint görande, utan reflektera kring – vad får detta för konsekvenser för mig och för världen. En etisk kvalitetssäkring att vi speglar oss i omvärlden.
Eftersom vi har sett kopplingen mellan interkulturalitet och hållbarhet. (behöver inte vara Sverige och t.ex. Bolivia.
När det gäller relationen mellan GU, CTH och HV vill jag nämna två saker som vi har jobbat med. Det ena är ett område som man kan kalla coast management – hur man jobbar i kustnära landskap för att få en HU. Många intressen och intressenter, Tillsammans med kommuner och GU har vi under ett par års tid länkat naturvetenskap och samhällsvetenskap. Programmet finns inte längre tyvärr. Ett annat samarbete är Vänersamarbete; regionalt och kommunalt initiativ. Temagrupper med Vänern i fokus för HU. Även sociala strukturer runt omkring Karlstads Universitet är också med liksom Region Värmland. Geografin har ett visst intresse. Maritima innanhav som Vänern – utbyte med liknande maritima områden runt om i världen. Det är ett intressant arbete med näringsliv, organisationsliv etc. – en samarbetsplattform.
Tema vatten dyker upp i många sammanhang.
Gbg marina forskningscentrum lades ner men har nu uppstått som maritimt forskningscentrum. Diskussioner om doktorander och doktorandsamarbeten.
Kunskapsöversikt som är flervetenskapligt. Olika dimensioner. Kultur- och samhällsvetenskaplig. Är folkbildningen med i det sammanhanget? Möjligen inte…
Vi skulle kunna få in en ansökan om en gästprofessor (kungens?) med koppling till RCE. Professorn måste göra lite mera än att sitta på Handels.
Forskningsmiljön här är inte tillräckligt stark på HV. Se hela VGR som arena för att ha starka nätverk. HV fokuserar vissa områden. Flera av dessa bygger på styrka genom att samverka med GU respektive CTH. Finns särskilt samverkansavtal.
Inom lärande för HU är samverkan bärande.
Viktigt att arbeta tematiskt – samverka och ha utbyte både långt bort och nära. Känner att man kan ha direkt utbyte för att samverka oavsett om det är GU, ett studieförbund etc.
Att lyfta fram och identifiera det som är.
Kungens gästprofessor i miljövetenskap – den förra hade lärande för hållbar utveckling som forskningsområde, vilket ledde till ett antal fallstudier t.ex. en för Trollhättan
Några fler dök upp…
Rasoul Najadmer; VGR tidigare mångkulturkonsulent, nu projektledare för interkulturell dialog och ett kunskapscenter. Skapa bas för forskning kring interkulturell dialog ev. även nationellt och internationellt med dialog om utgångspunkt.
Maja; Läser interkulturell pedagogik i Linköping.
Elin; interkulturell pedagogik. Kommer från Nora och skall presentera uppsatser idag.
Vad dök i upp i pausen/dialogparen? (deltagarna uppmanades att prata med varandra i par)
Lärandet i sig; någonstans på 70- 80talet tog vi död på lärandet. Vi införde läroböcker som lärarna blev i händerna på. ”Här skall jag vara vid jul”, vilket har lett till att alla spontana besök utanför lärosalen har krympt Ut och titta på de praktiska sakerna och ta i verkliga saker ute i samhället. (nu läser man istället i boken på sid. 24 – inte koordinerade) – att få tillbaka det spontana lärandet – lära sig utifrån sin upplevelse.
Skapas auktoriteter, t.ex. läroboken. En sida av organisation och ledarskap. Har jobbat ute i världen kan konstatera; vi är ekonomiskt välutvecklade länder – tror att vi har det bästa managementet och ledarskapet. Inkafolket, Nigeria, Aikido – har inte vi något att lära? Öppna sättet att arbeta och ta in impulser. Öppna upp för det som finns och är värt att titta på.
Sven- Eric Liedman menar på att forskning är en upprapning av andras åsikter. Den egna upplevelsen är inte intressant eftersom den inte är vetenskapligt godkänt.
Forskning tar väldigt små steg idag med varje disputerad forskare eftersom man tvingas läsa så mycket av andras tankar. Då ryms så lite egna iakttagelser och slutsatser. Dessutom är det hela världen. Du måsta titta på all forskning i hela världen. Detta redan i varje liten uppsats.
Rapporten om fallstudier av Trollhättan – fick en tanke; om man hade gjort en sådan 1960 och ha en sådan studie och titta på hur det ser ut idag.
Stockholm + 40. Generationspaneler; några ”jätteemeritus” som Emin Tengström och alla generationer till unga studenter som sa att – låt det inte hända samman sak de kommande 40 åren. De flesta av de miljöproblem som beskrevs för 40 år sedan finns fortfarande kvar. Vi vet lite mera om detaljerna men vi har inte löst problemen.
Visioner och drömmer. Vilka visioner hade man och hur ser det ut nu?
Lärande och forskande; pratar mycket om hur vi skall förhålla oss till böcker på interkulturella kursen – vi fokuserar mera på egna erfarenheter och känslor. När jag började på kursen – försök att skapa eget, lösa tyglar, öppet och fritt. Anneli har stöttat oss i denna fria process. Fantastiska diskussioner. För att komma vidare med nya idéer måsta man öppna upp mycket mer, släppa kraven på att jämföra.
Om min uppsats och metoder – vill hitta metod som inte begränsar.
Existentiella – vi söker välfärd. Det är existenser som behöver leva väl. Göran Persson gjorde jätteinsats för att väcka intresse för ämnet. Samtidigt sköter han sina skogar på ett horribelt sätt ur hållbarhetsperspektiv. Impulsen att koppla samman inre och yttre. Utan den existentiella aspekten… När man kan tjäna pengar på något så ryker lätt alla andra aspekter. Följer det som hände i Norge förra året. Hur ser det ut inne i Breiviks huvud t.ex. Hur skapar vi en hållbar social utveckling som kan bära moder jord och våra samhällen. Många impulser i miljökonferenserna som innehåller dessa aspekter. Fortfarande väldigt få som har den respekten för livet, att vi inte är avskilda utan hör ihop. Måste forska i det i sitt eget inre.
Prata kring struktur, den inre aspekten är jätteintressant. Måste läsa mera om den sociala responsiviteten. Måste vara jag som börjar med denna uppsats – jag måste ju faktiskt säga detta. Inte formellt godkänt.
Studieförbund utgör en infrastruktur för så mycket lärande i samhället t.ex. mitt- i- staden- odling.
Studera och forska; tror att det är ett ganska snävt problem som inte finns så mycket mer än i Sverige. Förra sommaren publicerades en artikel i Barcelona – fick excellensutmärkelse där, men refuserades i Sverige. Har examinerat studenter i Peru där en student har sett och upplevt det magiska ögat i skogen för att se hur skörden skall bli. Stämmer kanske inte med Linköpings Universitets kriterier. Inga skriftliga referenser, men här är farmor och farfar referenser, undersöka hur spridd och välanvänd kunskapen är inom denna communidad. Alla använder denna källa. Uppsatsen blev godkänd.
Tycker emellanåt att vi är duktiga i Sverige med det är bra med utblickar.
Avlärande – släppa taget om gamla tankemodeller och handlingsmönster. Ett dilemma med utbildning och forskning som alltid bygger på det redan etablerade och dokumenterade. Det innebär att vi lätt fastnar i samma tanke gods. Som sades tidigare så har samhällsutvecklingen fört oss alltlängre in i ohållbarhet trots att vi har ökat våra kunskaper och lagt enorma resurser på forskning. Kopplingen till interkulturalitet är för mig väldigt uppenbar då vi måste vara ödmjuka för att kunskap som är relevant för HU lika väl finns i marginalen och perifera delar. Det är också därför som vi vill identifiera och synliggöra kompetens och aktörer som annars inte syns eller uppmärksammans.
Vi kan så mycket. Vet så mycket. Vi vet vad som måste ändras, ändå gör vi det inte. Låtsas. Två skilda världar, I verkligheten vi tar bussen som går på diesel. Samtidigt kan vi inte fortsätta så här. Business as usual. Är irriterad på detta.
En häftig idé med relation till FN som är ganska snällt – alla kan identifiera sig med det. Kan ge varandra utrymme i den relationen. Inte någon som kan kapa åt sig. Vi måste äga frågan allihop. Hur få till det? Någon som tar hand om frågan. Uppmuntra varandra. Gemensamma mål och vi här skall arbeta för att bli mera hållbara. Så mycket som är gjort innan. 2008 gick luften ur GMV. Man orkar till en vis nivå sedan… ge utrymme och ge cred till varandra.
Dessa samtal skall läggas ut på bloggen. Alla röster som skall vävas samman i ansökan.
Om bara fysiska träffar blir nätverket väldigt svagt – behöver kommuniceras över nätet. Ett nätverk lever så länge som det finns intresserade.
Arrangerade ett omställningsseminarium i Svenshögen, men det är också så att det blommar upp en stund. Svårare att hålla liv i det. Många är kunniga men det räcker inte alltid.
Hur får man till ett nätverk som bygger och reflekterar kring nätverk (webbaserat). Ligger ute på bloggen. Problematisera – hur bygger man upp?
Att hålla spacet öppet. Som organisationsreparatör; finns en strävan till optimal rörelse. Viljan till att öppna space och hålla spacet öppet. Också väldigt enkelt att stänga – skall så lite till. Projekt stänger.
Viktigt att nätverket fortsätter även när projekt knoppar av. HU2 öppnar olika projekt för varandra. Nätverk har ingen styrelse utan alla som är intresserade får skriva under och skicka in.
En kärnfråga i RCE! De RCE världen över där det har hänt mycket och varit livskraft har det byggts på nätverk.
Här finns hur mycket som helst att göra.
Hybridform här, några har funderat lite mera.
Michael Roqvist:
Gick till sjöss för 47 år sedan höll på med det i 17-18 år. Blev begåvad med ett gossebarn Fanns litet behov av en styrman på land. Halkade in på banan försäljning av plantor. Ett plantstånd i Kållered. Sedan dess har jag gått från plantstånd till blomsteraffär till handelsträdgårdar. Näst sist så drev jag Restad gårds trädgårdar (gick väggen däremellan och kom underfund med att jag var dödlig och kunde bli sjuk). På Restad gårds trädgårdar ringde en kvinna oh frågade om hon fick komma dit och rehabilitera sig. Formidabel miljö att rehabilitera sig i. Man behöver en ny mental plattform – inte vara utsatt för stress och press. Enkla små medel behövs. En klapp på axeln. Tar lite olika lång tid. Som längst var en deltagare där i 14 månader. Alla är inte friska efter 3 månader. Ett 40- tal personer totalt, varav 39 kom ut i arbetslivet igen. Jag gjorde inget särskilt förutom att använda min nyvunna ödmjukhet. Försäkringskassans chef för grön rehabilitering var där för vi ville ha ett avtal Hon ville ha en rubrik. Kunde inte ge henne detta. Spelar inte så stor roll vad man sysslar med De som brann för keramik blev stärkta av det. Får göra något som man kan vara fullt närvarande i.
Ingen kommersiellt gångbar idé. Restad gård var ett mentalsjukhus. Jag är den sista långtidaren där (bor därute).
Sveriges äldsta igång varnade växthusanläggning (6 stycken), trädgårdsmuseum mm. Fick små ekonomiska problem. Nu har kriminalvården hand om det. Hade samarbete med Brinkeberg och höll kurser i ekologisk odling för de intagna. De hade en avdelning där de intagna skriver ett avtal om drogfrihet under vistelsen. De fick lära sig att odla även medicinalväxter. De var verkliga experter på hallucinogena växter! (odlades dock inte!). Restad tog slut. För några år sedan höll jag folkbildande kurser i Trollhättan. Vore häftigt att anlägga en skogsträdgård i ett problemområde här. Hörde om Permakultur för 7-8 år sedan Många av de tankar jag då läste om var sådant som jag själv hade funderat på. Ett planerings- och analysverktyg. Omsorg om jorden, omsorg om människan och en rättvis fördelning. Det är de principer som jag försöker arbeta utifrån. Matproduktionen är en av de största destruktiva krafterna. Förödande! Intresserar mig. Det finns ett sätt att odla på som man kallar skogsträdgård. Det finns i Tanzania, i södra Indien etc. Imiterar en skog men det man har i den är förenat med nytta. Trädlager, buskalger, örter och grönsaker – odling i sju skördenivåer på samma yta. William Part, en engelskman i Afrika. Anlägga en ätbar skog i Kronogården. Gick upp till Ejdar för att involvera hyresgästerna få vi en integrationsprocess också. Det är några år sedan. Via Miriam kom jag i kontakt med SV där vi fann varandra. Vi gör en verksamhet av detta. Fick tag i ett underbart område här i Strömslund; en gryta på ca.1 ha. inneslutet av berg och skog. När man är där kan man inte tro att man är nästan mitt i staden. Där stod ett växthus som har sått öde i 20 år. Arbetsmarknads- och integrationsprojekt. I år har vi börjat sälja ekologiska plantor, grönsaker etc. Avtal med Trollhättans kommun är klart där vi skall börja att anlägga en ätbar skog. Förhandlar nu även med Ejdar. De betalar för träd och buskar mm. men det blir nästa går. Tre ätbara skogar i Trollhättan De som gör det är de som står längts ifrån arbetsmarknaden.
Stadsodling, deltagarna vill kalla det för Trollhättans odlingsgryta. Detta är inget projekt utan en process utan slut. Vi har ett antal fas 3- deltagare. Vår mening är att skapa jobb och anställa. Själv kommer jag att ägna mig åt ett fartyg. Då knoppar vi av verksamheten som ett socialt företag. Vill driva upp detta som en final av mitt arbetsliv och sedan ägna mig åt båten.
Ätbara skogar, Trollhättans skogsträdgårdar…
Den ekonomiska föreningen heter Vingaland. Detta har blivit som det har blivit, har inte varit en färdig plan från början.
Att anlägga en ätbar skog är ju en perfekt stadsodling man får ut 5 – 600 % mer jämfört med en monokultur. En monokultur har många andra nackdelar också. Om man går 10 000 år tillbaka och studerar varför det blev 1- åriga grödor. Man vet inte. Det första tog väl fröer, men när det väl hade blivit så har det bara fortsatt. Man säger att jag blir fortfarande irriterad när jag upptäcker att ekologiska tomater är dubbelt så dyra. Finns ingen som helst anledning. Det är egentligen billigare om man kan odla. De odlarna binder ris till egen rygg. Att slå mynt av en i övrigt bra idé. Vi kan lägga ner varenda fabrik som tillverkar konstgödsel, bekämpningsmedel, torvbrytningar etc. Vi trampar omkring i det som vi behöver. Kanske är det så att andra tar ut ett underpris?
Har odlat så mycket tomater själv och jag kunde ta halva priset. Självplock visserligen. Samtidigt är jordbrukssubventionerna är ett jätteproblem. Går vi 40 år tillbaka i tiden utgjorde hyreskostnaden 10 % och maten 50% av inkomsten. Idag det omvända. Vi betalar otroligt lite för maten. Grönsakerna har ungefär halva näringsinnehållet idag jämfört med för 40 år sedan. Beror också på vad det är för butiker. Kvalitetsvaror håller längre. När man är som fattigast är det extra bra att handla ekologiskt.
Jobba förebyggande, ha friska plantor, lugn attityd gentemot skadedjur och vara beredd att dela med sig av käket. Om utrota t.ex. bladlusen så utrotar vi även nyckelpigan.
Ekonomerna säger att priserna anpassas till vad kunderna betalar inte vad det kostar att ta fram.
Kopplat till detta nätverk . Har affärsvärldens Anita Roddicks bok ”Business as unusual” Att finna sin näring utan att ta död på andra. Utarmningen av våra födoämnen utarmar våra hjärnor. Finns de som uttalar oro på vad som håller på att hända människan.
Liten käpphäst: varje kalori som vi får på vår tallrik har kostat mellan 10 och 20 kcal att få fram. Jag föreslår att vi konvertera kronan till kcal. Då garvar man åt mig, men det skulle omedelbart förändra utveckliongen. Farfar odlade 10 kcal för en i insats, men slet å andra sidan ihjäl sig. Vi borde kunna bli effektivare.
Generellt problem att leverantörer levererar koagulerat vatten (t.ex. lightprodukter). Säkert likadant med tomater. Så mycket vatten som möjligt eftersom det är kilopris.
Man odlar tomater i stenull. Plockar dessutom tomaterna tre veckor innan de är mogna, varken vitaminer, mineraler är fullödiga. Maten kunde utan vidare få öka 10-15 % i pris. Odla bra mat.
Vi har ett matjordlager som är upp till en meter tjockt. De flesta civilisationer har funnits 500 -1000 år ungefär – så längde det tar att erodera jordbruksmarken (ca.1 mm. per år). Näringslivet måste med i RCE- nätverket.
Vi gör det mesta i parallella fåror , bör vara cirkulärt (kvinnligt) sätt att tänka.
Så är det i denna del av världen. I Latinamerika ser det annorlunda ut.
Rasoul Nejadmehr:
Förhållandet mellan makt och kunskap och HU och interkulturalitet.
Ohållbart att vi går mot ökade klyftor. Kravaller, vilka sociala risker hotar? Vad händer om vi inte gör något åt det? Kunskap och kunskapsproduktion och hur kunskap producerar oss. Vad händer med oss? Fram till 80/90- talet förra seklet dominerade industrisamhället och klasskillnader. Nu har det kommit in kognitiv kapitalism (vänstersidans begrepp) eller kunskapsbaserade ekonomier (liberala/nyliberala grupper). Kunskap ses som en råvara och skall behandlas som en sådan. Enorm betydelse av kunskap. Nu inte bara ekonomiska utan också kognitiva klyftor. Skolverkets rapport uttryckte en oro över utvecklingen. Sverige är ett av de länder som har gått längst i att marknadsanpassa skolan. Svensk skola blir allt mindre likvärdig. Elevernas socioekonomiska bakgrund får allt större betydelse Har inte längre en likvärdig skola. – Odemokratiskt.
Vetenskap; 2005 producerades 584 982 papers i världen. 81,7% producerades i Nordamerika, Europa och Japan (Nordam 36,8, EU 40,2 och i Japan 10,7). Vetenskap skall vara oberoende av kontext, men det finns en geopolitik. På andra ställen får man inte möjlighet att producera. Vi har en enorm militärindustri och spenderar stora summor på att undersöka om det finns liv på avlägsna planerar, medan barn dör av hunger på vår jord. Vem har makt att bestämma agendan? Kunskap är relaterad till makt och maktlöshet. Kunskap och vetenskap produceras inte på dialogisk basisk. Monokultur som dessutom har anspråk på att vara universell. Den kunskap som produceras, produceras på den kultur som den produceras i. Jag står för demokrati i betydelsen att för dialog med varandra + alla får vara med. Kvinnorörelsen är ett exempel på detta. En forskare studerade hur forskningen påverkades av dem som utförde den. Hon studerade forskning på primater. Det visade sig då att killar fokuserade på revirtänkande, hannarna som slogs om honorna etc. När kvinnorna forskade så såg de andra saker; familjebildande beteende etc. När bara männens perspektiv producerar kunskap så speglas den manliga intressesfären. Jämför prostata och bröstcancerforskning. Den kunskap som produceras och distribueras i industrisamhällets materiella och ”kunskapsvaror”. Mobiltelefonen är en vara som påverkar vårt sätt att vara. Kognitiv ekonomi och kunskap går ihop. Kultur får mer och mer betydelse i betydelsen makt och maktförhållande. Vem har makt? Vem sitter i centrum? KOGNITIVT MOTSTÅND – motstånd mot de som bestämmer agendan och över forskning. Vem får vara med när kunskap genereras? Varför får vissa kunskap betydelse, medan annan kunskap är marginaliseras? Varför är ekologisk odling marginaliserad medan annan odling står i centrum? Varför traderas viss kunskap vidare till våra ungar, medan annan inte förs vidare? Justa villkor för att utvärdera olika kunskaper. Ett centrum – ett sätt att se på världen står i centrum. Genealogi; 500 år av kolonialism.
Interkulturell utbildning och interkulturell pedagogik. Hur kunskap produceras och sprids. Vad betyder det att vissa perspektiv dominerar medan andra marginaliseras? Hur kan en ny form av epistemologi göras rättvis? Att pressa människor till marginalen är epistemologiskt våld (inte fysiskt). Inte del av den huvudsakliga fåran, inte värdesatt, inte värdig, inte värd att spridas i skolan – uteslutande från mainstream- kunskap. Interkulturalitet när det kommer till kunskapsproduktion; västerländsk är inte mer värdefull mer ekonomiskt maktfull eller hegemonisk kultur. Vilka tankar? I slutändan handlar det om oss som mänskliga varelse. Vad gör kunskap med oss? Vi producerar kunskap och kunskap producerar oss. Exempelvis: vem bestämmer spelreglerna? Vem beslutar att spendera forskningsmedel på krigsindustri respektive rymdforskning istället för att utrota fattigdom på jorden.
Vad betyder det att vara interkulturell och är det möjligt? Vi har lärt oss att vetenskap i västerlandet är objektiv och giltig överallt. Kunskap som produceras i väst reflekterar västerländsk syn och intressen. Många av er minns kanske AIDS- epidemin då ett västerländskt bolag hade patent på aidsmedicin och medicinerna inte kom de sjuka tillgodo. Homo economicus.
Det finns statistik som visar att i Malmö finns skolor där upptill 70% av eleverna inte får godkänt för att kunna studera på gymnasium. Kognitiv kapitalism – de som har mer kunskap är bättre. Inkluderad i en överklass. Vad händer med alla de unga människor som inte klarar skolan? Vilken framtid har de? Kognitiv underklass och kognitiv överklass. Makt i kognitiv bemärkelse. Hur kan vi sammanföra dessa perspektiv? När du förhindrar elever att nå goda skolresultat så förhindras deras intellektuella utveckling. När lärare har låga förväntningar på elever så uppnår dessa elever låga resultat När lärarna har höga förväntningar och eleverna blir motiverade så uppnår de goda resultat. Vi skapar en verklighet där invandrare inte förtjänar bättre pga. sin bakgrund. I slutändan etableras samma självbild. Namnge din verklighet. Om jag beskriver dig på ett visst sätt så kommer du till slut att se dig själv från mitt perspektiv. De vita har skapat en verklighet som är pådyvlad andra människor. Dessa får en självbild som är alienerad – jag ser mig själv från ditt perspektiv. Några definieras som kriminella. Säg Hammarkullen eller Rinkeby – plötsligt får du en massa bilder av dessa människor som kriminella, marginaliserade etc. Jag ser detta som en form av våld. Att putta till marginalen, tystnar och blir en del av din berättelse – inte sin egen. Kognitivt motstånd. Skapa nya former av bilder och ge människor, studenter, elever möjlighet att skapa egen verklighet emot den dominerande hegemoniska diskursen. Hegemonisk kunskap är inte demokratisk och bygger inte på jämställdhet. Marginalisering. De som har agendan bestämmer spelreglerna. En del människor har rätten att formulera agendan. Vi skapar alternativa kunskapsparadigm, även farliga diskurser. Förra månaden kom en forskning från Londonpolisen. När upproren ägde rum gick David Cameron ut och sa att det var etisk dekadens mot våra värden. Polisen hade agerat rasistisk i åtminstone 10 fall. Men det kommenterades inte av Cameron. Om makt och maktlöshet. De har ingen rätt att säga att polisen är rasistisk och att Camerons uttalande är partiskt. Perspektiv! De som har makt beskriver kunskap. Vi iscensätter. I feministiskt fält på 60- talet påtalades att genderfrågor inte är naturliga, men vi ser dem som naturliga. Verkligheten skapas genom vårt sätt att beskriva den. Sociala positioner. Hur människor interagerar och på vilka premisser. Startpunkten för deltagarmindset eller ett tankesätt att makt.
Hegemonisk kultur är baserad på innehåll. Den dolda infrastrukturen av kunskap. Diversitet och mångkultur. Dold infrastruktur – när idéer upprepas igen och igen över tid så blir de en del av den tysta kunskapen, bortom vårt eget medvetande. Dolda mönster av beteende bortom vårt eget medvetande. Forskning utifrån kritiskt teori om hur dolda beteendemönster gör oss alla till rasister. Ingen avser att diskriminera – dold infrastruktur är institutionaliserad. All forskning i Sverige har sin egen kultur som norm.
Jag är född och uppvuxen i en nomadfamilj och blev politisk aktivist i Iran. Sedan politisk flykting i Sverige. Blev inspirerad av Gorkys ”My universities”. Hur kan vi skapa ett nytt kunskapsparadigm. Oavsett om vi tror på gud eller inte så tror vi på vetenskap och det är så farligt. Social inklusion. Unga personer i Hammarkullen har så spännande kunskap och berättelser att dela men de betyder inget, medan om du är från Östermalm o.dyl. så tillhör du en maktinfrastruktur. Vi måste återerövra en holistisk syn på samhället, utbildning etc.
Barnen har inte misslyckats i skolan! Det är samhället som har misslyckats att erbjuda en rimlig utbildning. Vi stigmatiserar barm som misslyckade. Det är orättvist! Samhället misslyckas – makten misslyckas. Kunskap som involverar alla människor.
Hur gör vi detta inom RCE – den struktur vi bygger upp kommer att lägga fast vad som kan växa ut ur det.. .
Det regionala centret kan vara en del av ett RCE. Ömsesidigt utbyte.
GMV – två av publikationers från seminarierna. Om någon är intresserad av någon av dessa publikationer så skriv till mig på ulf.andersson@gu.se
Ulf lägger upp material på bloggen. Vad är HU? Vad är utbildning för HU? Hur kan man förändra utbildningssystemet? Ett holistiskt perspektiv som inspiration till universitetslärare. Finns en mängd artiklar och publikationer på olika språk . Vi kommer att fortsätta arbetet med Lärande för Hållbar Utveckling. Det är bra för GMV och vi kan starta projekt och söka pengar utan större problem. VGR är också är mycket positiva och supportar dessa idéer.
Så om vi sitter 2016 och tittar bakåt: vad är vi då mest stolta över?
Största skillnaden kommer att vara i gymnasiet (?) att tillåta lärare att diskutera situationer från verkliga livet. Från 80-talet då jag jobbade som lärare och kunde jobba holistiskt och vara ute i samhället. Sedan kom den skarpa kopplingen till skolböcker. Nu (samarbete GU och HV) gör vi fallstudier i HU där vi går ut till delar av samhället.
Måste vara unga människor som går ut. Folk där ute kommer att vara pensionärer eller döda om 40 år, men studenterna kommer då att sitta där. Studenterna kommer från olika vetenskapliga områden och genomför dessa fallstudier tillsammans. Teknikerna anser att allt kan formuleras i siffror, men efter ett par veckor så inser de att allt inte kan mätas och att man måste fatta beslut även om man inte kan beräkna i förväg.
From monokultur till permakultur även inom utbildning. Att gå från traditionell undervisning till HU som tillåter att ta hela problematiken och att det inte finns så självklara rätt och fel.
Ibland kan det vara bra att vara oerhört specialiserad.
Några studenter går på djupet inom sin specialitet, men de måste göra det i sammanhang. Kan inte överlåta åt experter hur man utformar samhället om 40 år. Om vi ber ingenjörer göra det så får vi en massa vägar.
En kritisk punkt – i vilken utsträckning känner sig studenterna fria att skapa scenarios – de visade sig vara ganska lika. Studenterna ville inte framstå som tokiga vilket man var rädda att göra om man skulle ta ut svängarna
Riskerar att marginaliseras om man bryter alltför mycket från rådande norm.
Även rapporten i sig är hegemonisk: jobba med film drama etc. och stanna i det öppna utrymmet ett tag.
Parallell till debatter i media där lärare debatterar detta men det hamnar inte i svt:s debattsoffor. Man kan testa sina idéer och se hur de tas emot av andra.
Avslutande runda:
Annelie: Ett år sedan – förra sommarseminariet – båda har givit mig kontakter och energi.Har mött nya influenser, ny kunskap och inspiration att gå vidare och göra saker på nytt sätt. Lite för kort. Detta borde ha varit en hel dag. Hoppas att nästa seminarium blir lite längre – några dagar. Tack!
Livia: Mera klart för mig om olika discipliner och politiska perspektiv såsom kognitiv kapitalism, marknadskrafter etc. Behöver vara medvetna om detta.
Rebekka: Mycket intressant! Nästa termin ska jag arbeta med marginaliserade barn. Intressant att höra om hur interkulturalism och diversitet påverkar kognitiva aspekter av kunskap. Holistisk syn på HU och involvera alla discipliner.
Jennifer: Inspirerad av föredragningen om dominerande och marginaliserade grupper. Intressant att se olika perspektiv. Att lära barn på ett holistiskt sätt
Bi- Ma: Jag har sedan jag var mycket lite intresserad av inifrån och utifrån. Under så många år kände jag mig utanför samhället. Gick mot strömmen, t.o.m. när jag var med mina barn. Nu när jag sitter här på HV i Sverige och ser och hör er prata berikar det mitt liv och motiverar mig att aldrig ge upp att sprida holistiskt lärande världen över. Hoppas att jag som mormor/farmor kan föra tankarna vidare.
Inser hur begränsad min västerländska skola var- som ett fängelse. Men det visade sig att hela samhället var samma fängelse.
Dessa två kvinnor som har arrangerat detta har en hållbar relation från barndomen. Vi behöver hållbara relationer för att åstadkomma hållbarhet.
Marie: Inspirerad (tredje gången). Denna gång formella och informella tankar i utbildning. Jag känner att det är naturligt att vara här och prata RCE. Jag är lite nervös Liz var min engelskalärare. Har lite problem med strukturen – tar ett tag att landa.
Liz: Tack för att ni håller utrymmet här idag! Kommer att fortsätta idén om permakultur av kunskapsproduktion. Jag tror att det är sättet att jobba med RCE på. Ser fram emot att fortsätta processen.
Michael: Jag har också en historia av att ha deltagit i ett antal sommarseminarier och jag brukar alltid vara som en duracell- kanin efteråt – full av energi! Varje gång, liksom idag, påminns jag om hur komplicerade hållbarhetsfrågorna är.
Lätt att säga holistiskt – svårare att göra. Alltid något som man glömmer.
Rasoul: tack för att jag fick detta tillfälle. Första gången som jag inkluderas i sommarseminariet. Tänka globalt. Kunskapsproduktion. Mer och mer lokal gemenskap och välfärd – lokal och global samtidigt. Sådana här mötet; vilka vi är hur vi har blivit de vi är idag. Kanske skall vi vara lite tuffa mot oss själva – är jag den person jag vill vara? Hur kan jag ändras – om det är det jag vill? Kanske är jag också del av ett system som behöver ändras. Att ta det ansvaret och leda våra egna liv.
Miriam: Det har varit en mycket intressant och inspirerande dag. Stort tack till er alla för det! Måste erkänna att jag känner viss frustration över att vi inte fortsätter sommarseminariet ytterligare några dagar. Jag vet ju hur oerhört spännande och utvecklande det är att jobba/leka tillsammans över lite längre tid. Vi försöker dock få till ett seminarium i höst och ser förstås fram emot nästa sommarseminarium då vi förhoppningsvis är ett RCE och en rad nya aktörer finns med…
Jeanette: Intressant att lyssna till er om hållbarhet och jämlikhet. Odla på olika nivåer, har aldrig tänkt på att vi kan göra det i Sverige. Odla i städer. Hoppas att det blir inne att odla på landet också – det är där jag bor. Kan lära från utvecklingsländer och omvänt och ibland utbyte mellan stad – och land.
Åse: Som alltid på dessa seminarier – ser nya lekkamrater. Jeanette och Michael kan leka. Den atmosfär som jag älskar och önskar kommer att finnas i ett RCE. Att hålla kvar känslan av lek och inte hålla fast vid att ”detta är min idé”. Kollektivt ägande av det fria utrymmet. Det är roligt och därmed värt att göra. Hoppas att det blir signifikant för arbetet inom RCE. Lekfullhet och roligt är det mest allvarliga som finns. Vara medveten om det kritiska metaperspektivet. Med mig och Miriam som startade när vi var barn – leken fortsätter…
Rebecka an Jennifer roligt att ni var med!
Miriam och jag kommer att skissa på ansökan baserat på input från er. Förhoppningsvis Kommer att skicka in ansökan på måndag tillsammans med ett antal Letters of Intent.
I augusti får vi feedback och senare i höst för vi beslut.
2013 får vi förhoppningsvis våra händerna fulla av arbete inom RCE. Till dess fortsatter vi med möten.
Ulf: The World Environmental Congress i Göteborg 2015 – kanske. Om det blir så kommer ni alla att få en inbjudan!
Regional Center of Expertise (RCE) Västra Götaland 